En bit på vägen...

Ja en av engelska uppgifterna är avklarade, ja i alla fall den delen jag kan göra själv. Imorgon ska vi ses i gruppen och sammanställa allas delar till en helhet.

Ja jag tycker det är jätte jobbigt. Ja det tar massa tid för mig att klara av var och en av alla uppgifter. Ja jag vill bara ge upp idag med. Men jag ska hålla ut och jag ska se till att jag är klar med så mycket jag kan innan ikväll.

För imorgon ska jag jobba till 22 och det innebär att jag inte är hemma före 23 och då är jag mer död än levande.

Tisdag då är det mountainbike som gäller för hela slanten.

Och ja sen är det onsdag och allt ska vara klart. Det känns näst intill som ett MISSION IMPOSSIBLE. Fast klarar Tompa av sina ska väl jag klara av mina???

Önskar bara att jag hade någon form av superkraft att ta till så att allt kändes lite enklare.

Men jag ska kämpa och göra mitt bästa! För helgen efter min födelsedag ska jag och J åka iväg och bo på hotell och gå vandringsled. Gu så jag längtar! Det är min belöning för att jag kämpar och försöker så jag kan inte ge upp, inte nu, inte än, inte någonsin!

 

Jag är inte en person som ger upp jag fortsätter att försöka och biter ihop tills det inte funkar mer och även då ger jag inte upp. Det enda som kan stoppa mig det är om någon däckar mig och sliter bort alla mina möjligheter att få det att i alla fall typ funka. Så inte kan jag ge upp nu. Har så mycket att kämpa för! Möjligheten att få ett arbete jag älskar och vill göra. En utbildning som faktiskt kan göra så att jag får ett jobb på riktigt. Vilket i sin tur ger en stabil inkomst vilket hela min familj tjänar på. Och med en stabil och fast inkomst kommer trygghet. Så nog kämpar vi lite till!!

Kommentera här: