En månad har gått

Ena stunden känns det som om det var igår de ringde från sjukhemmet och talade om att pappa somnat in, men i den andra känns det som om det var en månad sedan och sen kommer jag till de stunder då jag inte tror att det har hänt. Den känslan som ofast finns det är den att jag inte fattar att det är sant, det känns som om det bara är en hemsk dröm som jag vaknat upp ur och som inte stämmer. 
 
Det har sina fördelar med att mitt jobb tar all energi och all fokus i alla fall just på vardagarna, men det blir lite som att jag trycker bort alla känlsor under veckan och sen när helgen kommer och tempot är lite lugnare då kommer alla känslorna på en och samma gång. Då går det inte att hålla tankarna bort, alla funderingar över det som varit och det som är. 
 
J har funderingar på vad han vill göra, han hittade en utbildning som han tyckteverkade kul. Då tycker jag att han ska söka den, bara för att man söker en utbildning betyder det inte att man kommer in eller att man måste tacka ja om man kommer in. Men söker man inte så kan man ju varken tacka ja eller nej. OCh visst ekonomin mår inte bra av att man pluggar, men klarade vi 4 år med mig studerande så kan vi nog klara 2 år att han pluggar. Friskt vågat hälften vunnet! J behöver börja se saker från den ljusa sidan och inte vara så negativ till allt. Han behöver hitta tillbaka till sitt glada jag igen, vi saknar den killen. Det är otroligt energi krävande för både hoom och oss andra att han går och känner sig nere och att han inte mår bra. Jag vet inte vad jag kan göra för att han ska hitta tillbaka och för att han ska börja må bra igen. Jag önskar så att det fanns ett självklart svar på hur jag skulle göra, att det fanns en knapp att trycka på eller ett piller att ta så allt blev bra igen. 
Känns som om det alltid är så att när jag inte mår bra så är det någon annan som mår sämre och jag måste lägga all tid och energi på den personen. Ibland känns det som om jag kommer att spricka för mina känslor aldrig får finnas, det är alltid någon annan det ska vara synd om. Inte för att jag vill gå runt och tycka synd om mig sjäkv för det mår jag inte heller bra av men jag vill få må dåligt när jag behöver det. Jag är i grunden en väldigt positiv människa som oftare ser möjligheter och lösningar än vad jag ser hinder och problem, men ibland behöver man bara få må som en påseskit och det ska vara ok. 
 
Som om det inte vore nog så känns det ju så uppiggande att vi är sjuka för andra gången det här året, visst är det mysigt att vara hemma med kidsen det klagar jag inte på, men det hade varit skönt om de små liven fick må bra och inte bli sjuka hela tiden. Nackdel med många kids är ju helt klart att sjukperioderna ofta kan dra ut på tiden då det är flera som ska ta sig igenom influense, magsjuka eller bara en vanlig seg förkylning. 
Men snart är det påsklov och då är vi lediga och friska hoppas jag och det ser jag fram emot. Sportlovet var så mysigt, vi var bara hemma men hann med att både åka till badhuset, lekland, skogen i två dagar och att åka pulka en dag. En riktigt underbar vecka fast vi inte åkte bort utan bara var tillsammans och gjorde saker på hemmapan. Både jag och barnen var så nöjda efter varje dag. Jag hoppas att Påsklovet ska föra med sig samma underbara känsla av frihet och lycka att få vara tillsammans. 
 
Den 23 mars ska vi åter på ventilering och denna gång hoppas vi att våran uppsats går igenom om än med lite komplettering för det inser jag ju att vi inte kommer undan. Men det ka vi ta bara vi slipper att bli underkända igen och göra ett jätte jobb till. Nu vill jag bli klar med min utbildning! Lägg studerandet på hyllan och kunna lägg all fokus på jobbet, det behövs!
 
Jag och T håller fast i vår träning. Tycker att jag har träningsvärk mer eller mindre varje dag, det är bra Har dessutom börjar dansa Afrodans, så kul!! Den timmen på måndagar är typ 3 minuter lång känns det som. Hinner inte mer än komma dit så är det slut! Längtra till varje måndag. Var ute och åkte längdskidor i förra helgen... jösses vilken träningsvärk! Jag kunde knappt gå Haha helt underbart! Nu är mina skidor och pjäxor ute och åker med S så det blir inga mer skidor förens tidigast i helgen om vädret håller i sig. Hoppas!
 
Jag älskar att vi fick en vinter till slut!