inasskapar - february 2015

Skrivna tentor och en jäkla massa gnäll

28 februari 2015, 07:30

Så var tentan skriven och jag har även fått tillbaka den vetenskapliga texten som jag lämnade in för ett tag sedan. Den vart inte helt Godkänd, men inte sågad heller. Var lite små saker som jag måste rätta till sen så ska den bara OK:ad :) Provet igår då hur gick det? Jag vet verkligen inte, det kändes helt ok enda fram tills man börjar diskutera det då känns allt genast lite sämre. Men nu finns det inget att göra mer än invänta resultat och se om det räckte till ett Godkänt eller om det är Omtenta som gäller. Idag ska det kompletteras på texten och bakas tårta, Lilleman blir 4 år imorgon. Det är verkligen sant det där med att tiden flyger förbi... eller i alla fall till viss de, åren dom rasar förbi i en jäkla fart, medans dagarna kan snigla sig fram nästan så att man tycker att backen måste ligga i. Borde få en ny kallelse till Ögon snart. Vill få min dom så jag vet vad som gäller. Att gå omkring och inte veta, att hoppas på något som troligen inte kommer hända, det är skit jobbigt. Just nu känns det som jag besitter Sveriges dyraste legitimation, eftersom det är det enda jag kan använda mitt körkort till. Min bil bara står och väntar på att säljas eftersom det känns onödigt som sjutton att den bara står här dag ut och dag in :( Men ett löjligt bekymmer egentligen, men inte hjälper det mig det har gnagt mig i snart 1,5 år att inte veta om jag kommer få tillbaka synen eller inte. Nu när jag ändå håller på att gnäll ska jag gnälla lite till. Jag får hem blanketter som jag ska svara på angående mitt liv efter stroken. Det är bara det att frågorna de ställer är jag bara så fel! Utifrån deras frågor mår jag fin fint utan minsta bekymmer, men det är för att de enda frågor de ställer är inriktade på om jag fysiskt inte kan klara mig själv. De frågar om jag kan besvara frågorna själv eller behöver hjälp, men borde det inte rimligt finnas en följdfråga om hur jag uppfattar min motorik i jämförelse för hur den var innan jag fick en stroke? Finns inte en enda frågor om hur syn, sömn, humör, psyke mår efter detta. Att man sover nästan inte alls och den sömn man har är orolig, att synen inte funkar, att humöret suger, tålamod det vet jag inte ens vad det är längre, stresshanteringen finns inte jag freakar direkt, hantering av situationer när det händer mer än en sak åt gången de blir kaos. I mitt huvud råder en obotlig kaos och det förstör inte bara min vardag utan alla som lever med mig, men sånt finns det inte en fråga om. Inte nog med att de för min del ställer fel frågor, de ställer heller inga följdfrågor som skulle kunna ge mig en chans att visa hur min bild ser ut. Men vem är jag att klaga finns ju folk som har det så mycket värre inte en tvekan om det! Men ärlig jag anser mig ha rätt att gnälla i alla fall, att faktiskt få min sida att ses likväl. Det finns alltid någon som har det svårare, är sjukare, mår sämre och jag tycker inte att det är mest synd om mig, men jag tycker synd om mig själv just nu. Jag är trött på att allt hela tiden ska vara så bra bara för att det alltid är någon annan som har det värre. Bara för att andra har det svårare betyder inte att jag har det lätt. Bara för att andra har det sämre betyder inte det att jag har det bra. Bara för att andar har mer smärta betyder inte det att jag inte har ont.