Det är lite sjukt det här...

Jag tycker verkligen att det är så jäkla stressigt och ångets laddat att skriva in de där jäkla bedömningarna men samtiidgt tycker jag att det är sjukt roligt. Kan någon förklara för mig hur det kan vara så??? Känns litte som om de känslorna går emot varandra???
 
Jag börjar få lite panik över nästa termin också, jag hoppas hoppas verkligen att jag får fortsätt att ha bild med eleverna men vad kommer jag mer att få göra? Jag har ju ingen aningen om hur mycker jag kommer få jobba. Det är dags att ta tag i den biten och höra med jobbet vad de har att erbjuda. Har kollar runt lite efter skolor här i närheten för för mig är det absolut viktigast att jag trivs på skolan samt att det är nära. Lönen är inte det viktigaste. Jag har mycket hellre cykelavstånd till jobbet än någon tusing mer i månanden. 
 
Här hemma är det fortfarande sjukstuga... dock börjar det friska krypa in också. Fröken V är fortfarande sjuk men Lilleman kan man nog klassa som frisk nu. Fröken E är jag däemot mer skeptisk mot, hon är och rider med J på ridskolan just nu men det känns mer som att hon inbillar sig att hon är frisk för att han ska få gå och rida (det är ju livet för lilla fröken) och sen har vi J som vaknade med förkylningen from hell nu på morgonen. Peppar peppar jag känner inte av något, kände mig lite klen i kroppen igår men det kan lika väl ha varit stressen över alla bedömningar som måste in, men nu när de är klara och det bara en någon enstaka kvar som jag helt enklet  inte kan lämna in ännu då de har tagit hem sina mappar för att jobba på uppgiftrena hemma. 
 
Klockan halv sex i morse tyckte fröken V att det var lämpligt att kliva upp?!?! En lördag liksom!?!? Hur tänkte hon där? Sovmorgon? Ringer inga klockor? Nä förstor det. Våra kids har aldrig vara morgontrötta. Det är de största tjejerna som har börjat bli det nu på sensate året... eller i alla fall frögen S. Fröken T är inte så morgontrött om det inte är så att hon gått och lagt sig väldigt sent... eller tidgt det beror ju på hur man ser det. Minns själv hur det vara att vara tonåring jag kunde sova 12-14 timmar varje natt, fattar inte hur jag över huvudtaget hann få något alls gjort eftersom jag sov större delen av dygnet. Måste ha varit extremt effektiv när jag väl var vaken och bestämde mig för att göra en sak. 
 
 
 

Kommentera här: