Sportlov

Kidsen har fått på sportlov och jag plockade fram vårskorna... Känns inte helt rätt. Men jag gnäller inte för nu längtar jag verkligen efter sol och värme. Vill ha vår, vill ha sommar, vill ha sommarlov helst nyss. Längtar efter varma dagar och att få bada. Längtar till och med efter att vara tvungen att klippa gräsmattan... Eller kanske är det till glaset med en iskall öl eller ett glas bubbel efteråt jag längtar efter...

Jag hoppas att jag får tid till att måla och sy den här sommaren, blev liksom inte av förra sommaren. Det sa bara swisch så var sommarlovet slut. 

Förkylningen har kommit till stugan. Lilleman är på g och J han är redan dunderförkyld. Jag börjar också känna att det är något på gång men det är bara att bita ihop. En vecka till sen har jag lov. 


Alla hjärtansdag

En dag som både älskas och hatas. Tycker tanken på att ha en dag att fira kärleken lite extra är fin men tyvärr blir det allt för ofta att korten som ska sprida glädje bidrar till många tårar fälls och många magar knyter sig. Allt för många blir påminda om att de inte har någon eller att man inte är tillräckligt populär eller inte har någon bästis. Glädjen byts mot saknad, sorg och en allt för tydlig ensamhet.

Jag har turen att ha en underbar familj att dela livet med. Att visa kärlek och uppskattning är viktigt varje dag. Vi firar inte idag mer än att vi tog en fika tillsammans och på så vis hann prata ännu lite mer om vad vi gjort och vilka funderingar vi har om livet, stort som smått. Med en lycklig familj är alla dagar alla hjärtans dag med eller utan kort och hjärtformad choklad ❤️

Andra veckan

Helt galet vad fort första veckan på nya jobbet gick. Vet inte om jag ens hunnit fatta att jag börjat. Tre dagar med barn och lika denna vecka då jag ska till el doktoro med förken E idag och sedan på kurs imorgon. NTA-kurs, det ser jag fram emot :) 
 
Hade visst som plan att städa undan julen i helgen, vi kan väl säga att den planen inte blev som jag tänkt. Jag tror att jag få ner två stjärnor och en tomte resten är kvar :O Har att göra hela veckan och säkert till helgen med. 
 
Igår var det två år sedan J:s pappa gick bort i cancer. Den 6 februari är det ett år sedan pappa gick bort i cancer. Två år i rad som börjat på värsta tänkbara sätt. Inte så konstigt att man har en aning panik och ångestkänsla så här i början av året. 
Men jag hoppas att det här året kommer att börja bra och sedan fortsätta att vara bra. Med positivinställning och lite jävlar anamma ska det här året bli toppen så är det bara.
 
Jag längtar efter sommaren och att få glassa vid vattnet. Jag som brukar älska vintern har redan tröttnat och vill bara ha sol och värme. Vet inte om det är för att det tar sådan tid innan den riktiga vintern sätter igång eller vad det kan bero på. Har ju inte ens hunnit dra på min skidorna ännu och redan är jag less. Kan ju bero på att vi letar resor och drömmer oss bort till varma stränder och ljumna kvällar. Lite farligt är det att leta solsemester så här mitt i vintern. 
 
I och med att jag bytt kommun att arbeta i så har det visat sig att jag och kidsen inte har sportlov samtidigt och det känns ju skumt. Men vi har Påsklov och klämdagarna tillsammans. Jag såg att jag har skolavslutning med mina elever dagen innan mina kids slutar inför sommaren. Det betyder att jag kan vara med på kidsens avslutning utan bekymmer och det känns riktigt bra. 
 
Min rygg har börjat bråka med mig och det känns inte så kul jag fattar inte vad det är. Helt plötsligt har jag börjat få ont i stortsett hela ryggen. Har testat att smörja in den men det hjälper inte. Problem med ryggen brukar jag ha titt som tätt men inte så här och det brukar inte göra ont när jag går och lägga mig och sedan hela natten. Jag vaknar av att det ömmar och har svårt att sova på grund av det. Sen känns det som om jag inte kan håll aupp ryggen men det kanske kan motarbetas genom att lägga fokus på träning kring mage och rygg så jag bygger upp de musklerna lite. 
 
Ja men fasiken lite skrattretande var det i fredags när jag var på väg hem och allt drog ut på tiden så pass att jag helt plötsligt kände att jag kommer inte att hinna med tåget. Så istället för att stressa halvt ihjäl mig så betsämde jag mig för att gå på magkänslan och testa en ny väg för jag tycker att den vägen jag gått hitetills känns så jäkla onödigt krånglig och lång. Jo så där gick jag rakt på och tänkte att det får bäre eller brista nästa tåg går en timme senare så det lär jag ju hinna med oavsett. Det visade sig att min "magkäsleväg" var dubbelt så snabb som den andra så istället för att pulsa i snö i nästan 40 minuter varje morgon och eftermiddag har jag nu hittat en väplogad väg som tar ca 15 minuter att gå. Vet inte om jag ska skratta eller gråta så som jag stressat både till jobbet och tåget :P Men nu är det slut stressat och det tycker vi om :D